Turkiet, formellt känt som Republiken Turkiet, är en bro mellan Europa och Asien och har en rik fusion av österländska och västerländska influenser. Med en historia som sträcker sig tillbaka till antikens Anatolien och det mäktiga Osmanska riket bjuder Turkiet på en rik kultur och ett överflöd av historiska platser.

Landet har Ankara som huvudstad medan Istanbul utgör dess största stad och ekonomiska epicentrum. Istanbul är känt för sina ikoniska sevärdheter såsom Hagia Sofia, Blå moskén och Topkapipalatset. Turkiet har en befolkning på cirka 85 miljoner människor (2024) och är välkänt för sin gästfrihet och varierade matkultur.

Handskakningar är en vanlig sed vid första möten, men det är viktigt att notera att män och kvinnor kan vara mer återhållsamma med fysisk kontakt, särskilt i konservativa områden.

Vid möten mellan två personer av samma kön, särskilt om de är bekanta, är det vanligt att ge en kyss på varje kind.

Gästfrihet spelar en viktig roll i den turkiska kulturen. Om du bjuds hem till någon, är det artigt att ta med en liten gåva som blommor eller godis.

När du besöker någon i Turkiet blir du oftast erbjuden mat och dryck, och det anses hövligt att acceptera dessa erbjudanden.

Klädkoden i Turkiet varierar beroende på region. I större städer som Istanbul och Ankara är västerländska kläder vanliga, medan mer traditionella kläder kan ses på landsbygden. Det är viktigt att klä sig respektfullt, särskilt vid besök i religiösa platser som moskéer där kvinnor bör täcka håret och båda könen bör bära långärmade kläder samt långa byxor eller kjolar.

Äldre personer behandlas med stor respekt och hövlighet i Turkiet, och det är vanligt att yngre personer reser sig upp för äldre på offentlig transport.

Turkiska människor är generellt vänliga och gästvänliga. Det är vanligt att engagera sig i småprat och visa intresse för andras liv.

Islam är den dominerande religionen i Turkiet och påverkar många sociala normer, så det är viktigt att visa respekt för religiösa praktiker och högtider.

Turkisk mat är världsberömd för sin mångfald och rikedom, med rätter som avspeglar landets historia och geografiska variationer. Här är några exempel på populära turkiska rätter:

Kebab: En internationellt känd turkisk rätt med olika varianter som döner (skivat kött från grillspett), adana (kryddig grillad köttfärs) och şiş (köttspett).

Meze: Små aptitretare som serveras tillsammans som en måltid. Vanliga mezer inkluderar hummus, baba ghanoush, yaprak sarma (fyllda vinblad), haydari (yoghurt och örtsås) och ezme (kryddig tomatsallad).

Lahmacun: Ett tunt bröd täckt med kryddig köttfärs, grönsaker och örter, ibland kallad "turkisk pizza".

Manti: Små degknyten fyllda med köttfärs, serverade med yoghurt och vitlökssås, toppade med smörsås.

Köfte: Turkiska köttbullar, oftast gjorda av nötkött eller lamm med lök, persilja och kryddor. De kan grillas, stekas eller kokas.

Pide: En båtformad degfylld bröd med olika fyllningar som kött, ost och grönsaker, även känd som "turkisk calzone".

Çay (Té): Turkiskt té är starkt och serveras i små glas, en viktig del av den sociala kulturen som dricks dygnet runt.

Kahve (Kaffe): Turkiskt kaffe är rikt och starkt, serveras i små koppar och oftast med ett glas vatten.

Ayran: En uppfriskande dryck gjord av yoghurt, vatten och salt, vanligt under varma sommardagar.

Turkiet, en sekulär stat med majoritet av muslimsk befolkning, har en ovanlig konsumtion av fläskkött. Enligt islam betraktas fläskkött som "haram" och undviks av många muslimer i Turkiet.

Turkiet präglas av islam som är den främsta religionen i landet. De flesta, cirka 99% av invånarna, är muslimer, majoriteten tillhör den sunnitiska inriktningen. Det finns även en liten andel shiiter, främst aleviter.

Islam är en integrerad del av vardagen i Turkiet. Många muslimer utför de fem dagliga böneplikterna (salah), deltar i fredagsbönen (Jumu'ah) och följer andra religiösa åligganden såsom fasta under Ramadan och välgörenhetsgärningar (zakat).

Turkiet rymmer ett stort antal moskéer, några av de mest berömda inkluderar Hagia Sofia, Blå moskén och Süleymaniyemoskén i Istanbul. Moskén utgör en central plats för bön och gemenskap.

Trots den sekulära staten har islam en framträdande plats i det turkiska vardagslivet. Andra religioner har också frihet att praktiseras, och det finns små samfund av kristna, judar och andra religiösa minoriteter.

Religiösa Minoriteter

Turkiet huserar flera kristna samfund såsom den armeniska apostoliska kyrkan, den grekisk-ortodoxa kyrkan och olika protestantiska grupper.

Landet har en liten judisk befolkning främst bosatt i Istanbul. Den judiska gemenskapen har en lång historia i Turkiet och bidrar till dess kulturella mångfald.

En betydande religiös minoritet är aleviterna som har en unik tro och praxis skild från både sunni- och shiitisk islam.

Ramadan och Eid al-Fitr är viktiga religiösa högtider för muslimer i Iran. Ramadan är den nionde månaden i den islamiska kalendern och hedrar den tid då Koranen, islams heliga skrift, först uppenbarades för profeten Muhammed. Det är en tid för andlig reflektion, förbättrad tillbedjan och ökad hängivenhet till Gud.

Fasta (Sawm)

Under Ramadan avstår muslimer från mat, dryck, rökning och sexuella relationer från gryning till solnedgång. Denna fasta, känd som Sawm, är en av de fem pelarna inom islam, vilket är grundläggande handlingar som varje muslim förväntas följa. Fastan syftar till att öka självkontroll och medvetenhet om de mindre lyckligt lottade.

Dagliga Rutiner

Muslimer börjar dagen med en förtida måltid innan gryningen som kallas Suhoor. När solen går ner bryter de fastan med en måltid som kallas Iftar, vilket ofta börjar med att äta dadlar och dricka vatten, följt av en full måltid. Många samlas med familj och vänner under denna tid för att dela måltiden.

Ramadan avslutas med Eid al-Fitr, en av de viktigaste högtiderna inom islam. Den firas med böner, festmåltider och att ge gåvor och pengar till de behövande. Det är en tid av glädje och gemenskap, där familjer och vänner samlas för att fira avslutningen på fastan.

Republikens Dag (Cumhuriyet Bayramı): Firas den 29 oktober och markerar grundandet av den moderna turkiska republiken år 1923 av Mustafa Kemal Atatürk. Firandet inkluderar parader, fyrverkerier och tal.

Segerdagen (Zafer Bayramı): Firas den 30 augusti och hedrar segern i slaget vid Dumlupınar under det turkiska självständighetskriget 1922. Denna dag firas med militära parader och ceremonier.

Barnens Dag (Ulusal Egemenlik ve Çocuk Bayramı): Firas den 23 april och är en dag som tillägnas barnen och deras framtid. Det är också dagen för att fira nationalförsamlingens öppnande. Skolor har särskilda program och aktiviteter för barnen.

Nevruz (Nowruz): En vårfest som firas den 21 mars och markerar det persiska nyåret. Denna dag firas med eldceremonier, traditionell musik och dans, särskilt bland landets kurdiska befolkning.

Hydrellez: Firas i början av maj och markerar vårens ankomst. Det är en traditionell högtid där man tänder eldar, dansar och sjunger för att fira naturens återfödelse.