Kulturell medvetenhet inom förskolan

Kina

Kina är en fascinerande blandning av tusenåriga traditioner och modern livsstil, med dramatiska förändringar under de senaste decennierna. Trots den snabba utvecklingen kvarstår betydande skillnader mellan svenska och kinesiska sedvänjor och kultur. Kollektivistiska värderingar och en tydlig hierarkisk struktur är framträdande drag i den kinesiska samhällsmodellen.


Språk

Mandarin är det mest talade språket och används i utbildning, medier och regeringen.

Förutom mandarin finns det flera andra viktiga språk och dialekter, inklusive:

  • Kantonesiska: Talas främst i Guangdong-provinsen, Hongkong och Macau.

  • Shanghainesiska: Talas i Shanghai-regionen.

  • Hakka: Talas av Hakka-folket i olika delar av södra Kina.

  • Min: En grupp dialekter talade främst i Fujian-provinsen och delar av Taiwan.

Sociala normer och etikett

Kinesisk kultur är starkt hierarkisk, vilket innebär att respekt för auktoriteter och äldre är mycket viktig. Äldre personer och personer i högre positioner förväntas få särskild respekt.


I Kina är indirekt kommunikation en vanlig företeelse. Istället för att uttrycka sig direkt, som ofta görs i västerländska kulturer, är det viktigt att kunna läsa mellan raderna och förstå det som inte sägs.


När det gäller kroppsspråk, bör du vara medveten om att vissa gester kan uppfattas som respektlösa. Undvik att peka med fingret, korsa armarna eller visa upp sulorna på dina skor.


I många kulturer, inklusive Kina, är det viktigt att undvika att "tappa ansiktet", vilket innebär att framstå i dålig dager. I Sverige är vi vana vid en mer rättfram och informell stil, men i Kina är det viktigt att vara försiktig med hur man framför kritik eller förslag. Kineser undviker starkt att förlora ansiktet, särskilt i grupp eller inför sina överordnade.


Lika viktigt som det är att undvika att få någon att tappa ansiktet, är det att kunna rädda någons anseende genom att uppmärksamma och tillmötesgå deras förslag. Det är också viktigt att själv inte tappa ansiktet.


Handhälsning är vanlig, särskilt i formella sammanhang, men en lätt nick eller ett leende kan också vara passande.


Det är vanligt att använda två händer när man ger eller tar emot något för att visa respekt och uppskattning

Mat 

Kinesisk Mat

Kinesisk mat är känd för sin stora variation och rika smaker, som skiljer sig mycket beroende på region. Här är några av de mest kända kinesiska mattraditionerna:

 

Sichuan: Känd för sin starka och kryddiga mat, där pepparkorn och chili spelar en central roll. Rätter som kung pao-kyckling och mapo tofu är populära.

 

Kantonesisk: Från Guangdong-provinsen, kantonesisk mat är mildare och ofta ångad eller wokad. Dim sum är en berömd specialitet.

 

Shandong: Berömd för sin användning av sjömat och enkla, men ändå smakrika rätter som Pekinganka.

 

Hunan: Har en rik och kryddig mattradition, med många rätter som använder fermenterade produkter.

 

Jiangsu och Zhejiang: Känt för sina söta och delikata smaker, samt eleganta presentationer.

 

Fujian: Berömd för sina soppor och rätter som använder ingredienser från både land och hav.

 

Måltidsetikett i Kina

Att följa rätt måltids etikett är en viktig tradition i Kina och visar respekt och artighet. Här är några viktiga element

 

Bordsplacering: Äldsta eller mest respekterade personen sitter ofta längst bort från dörren, och de andra gästerna placeras i hierarkisk ordning.

 

Ätpinnar: Använd ätpinnar korrekt och undvik att peka med dem, sticka dem i maten upprätt (det liknar rökelse vid begravningar) eller slå dem mot skålen.

 

Servering: Det är vanligt att de yngsta serverar de äldre först. Rätterna delas gemensamt och man tar små portioner så att alla kan smaka.

 

Vänta på värden: Vänta tills värden eller den äldste börjar äta innan du själv börjar.

Religion

Det religiösa landskapet i Kina är rikt och varierat, präglat av en lång historia av andlighet och filosofi. Här ges en översikt av några av de mest betydande religionerna och trosuppfattningarna.


Konfucianismen, även om den inte betraktas som en religion i strikt bemärkelse, utgör en filosofisk och etisk livshållning baserad på Konfucius läror. Den framhäver moralisk utveckling, samhällsordning och respekt för äldre och föräldrar (filial troskap), och den har haft en djupgående påverkan på kinesisk kultur och samhälle.


Daoismen är en traditionell kinesisk religion och filosofi grundad av Laozi, med fokus på att leva i harmoni med Dao (vägen). Den betonar enkelhet, naturlighet och det spontana. Daoismen inkluderar praxis som meditation, andningsövningar samt olika former av kroppslig träning som qigong och tai chi.


Buddhismen anlände till Kina från Indien under Han-dynastin och har sedan dess integrerats djupt i kinesisk kultur. Olika buddhistiska traditioner inklusive Mahayana och Zen (Chan) praktiseras i Kina. Buddhistiska tempel och kloster finns spridda över hela landet och spelar en viktig roll i det andliga livet.


Islam nådde Kina under Tang-dynastin via handelsvägar som Sidenvägen. Majoriteten av de kinesiska muslimerna tillhör Hui- och Uigur- etniska grupper. Islam praktiseras främst i Xinjiang, Ningxia och andra regioner med muslimsk majoritetsbefolkning.


Kristendomen har funnits i Kina sedan Tang-dynastin men fick ökad spridning under 1800-talet genom missionärsverksamhet. Det finns både katolska och protestantiska församlingar i Kina, även om kristendomen utgör en minoritet bland befolkningen.


I Kina är det en blandning av animism, shamanism och förfädervördnad som utgör den kinesiska folktrostraditionen. Många kineser praktiserar även folktro tillsammans med andra religioner. Ritualer som offer till förfäder och skyddsandar är vanligt förekommande.


Kina har många etniska minoriteter, var och en med sina egna religiösa traditioner. Till exempel följer tibetaner den tibetanska buddhismen och mongolerna följer lamaistiska traditioner.


Kina är en sekulär stat och kommunistpartiet har historiskt haft en kontrollerande roll när det gäller religiös praktik. Det finns statligt sanktionerade religiösa organisationer som övervakar buddhism, daoism, islam, katolicism och protestantism. Samtidigt existerar en underjordisk religiös rörelse som inte är registrerad hos staten.

Viktiga högtider

Kinesiskt Nyårsfest (Yuán Dàn)

Kinesiskt nyår, även känt som vårfestivalen, är den viktigaste och mest firade högtiden i Kina. Det markerar början på det nya året enligt den kinesiska månkalendern och infaller vanligtvis mellan slutet av januari och början av februari. Festen inleds med städning av hemmet för att sopa bort otur och göra plats för lycka. Familjer samlas för att njuta av en stor festmåltid, ofta med rätter som symboliserar välstånd och lycka, såsom fisk, risdumplings och rispudding. Eldsjälar tänder fyrverkerier och smällare för att skrämma bort onda andar och välkomna det nya året med glädje.


Vårfestivalen (Chūn Jié)

Vårfestivalen firas i samband med det kinesiska nyåret och är en av de mest betydelsefulla högtiderna. Den markerar slutet på vintern och början på våren. Under denna tid besöker människor sina släktingar och vänner, och det är vanligt att ge och ta emot röda kuvert fyllda med pengar (hongbao) som en symbol för lycka och välstånd. Traditionella danser som drak- och lejon-danser utförs för att fira och bringa tur.

Månfestivalen (Zhōngqiū Jié)


Månfestivalen, också känd som Midhöstfestivalen, infaller på den femtonde dagen i den åttonde månaden i den kinesiska kalendern, vilket oftast är i september eller oktober. Den firar månen och skördetiden. Under festivalen samlas familjer för att äta månkakor (yuebing) och beundra den fulla månen. Det är också en tid för att berätta historier och legender, särskilt den om Chang'e, månens gudinna.


Drakbåtsfestivalen (Duānwǔ Jié)

Drakbåtsfestivalen firas den femte dagen i den femte månaden enligt den kinesiska månkalendern, oftast i juni. Den firar minnet av den kinesiske poeten Qu Yuan. En av de mest kända traditionerna är drakbåtskapplöpning, där färgglada båtar i form av drakar tävlar mot varandra. Dessutom äter man zongzi, vilket är klibbigt ris insvept i bambublad, för att hedra Qu Yuans minne.


Qixi-festivalen (Qīxì)

Qixi-festivalen, även känd som Kinesiska Alla Hjärtans Dag, firas den sjunde dagen i den sjunde månaden enligt månkalendern, vilket vanligtvis inträffar i juli eller augusti. Den firar den romantiska legenden om Niu Lang (den himmelska herden) och Zhi Nu (väverskan), två älskande som bara får träffas en gång per år. Par och älskande firar denna dag genom att tillbringa tid tillsammans och ge varandra gåvor.


Dubbel Nio festivalen (Chóngyáng Jié)

Också känd som Seniorernas Dag, firas på den nionde dagen i den nionde månaden enligt den kinesiska kalendern, vilket vanligtvis är i september eller oktober. Det är en tid för att visa respekt och uppmärksamhet till äldre generationer. Familjer besöker gravar och utför ritualer för att hedra sina förfäder. Traditionella aktiviteter inkluderar att klättra på höga platser, dricka chrysanthemum-vin och äta kakor.


Vintersolståndsfestivalen (Dōngzhì)

Vintersolståndsfestivalen firas den 21-22 december och markerar årets kortaste dag och längsta natt. Det är en tid för familjeåterförening. Under denna festival förbereder och äter man värmande mat, som dumplings och klibbigt ris, för att fira samhörigheten och balansera yin och yang i kroppen. Det är också en tid för att reflektera över året som gått och välkomna ljuset tillbaka.

Referenser 


”Sverige möter Kina” av Mary Lan och Åsa Brevinge


"Traditionella kinesiska högtider" av Hanna Sahlberg


unsplash